jag finner inga ord.

jag borde verkligen sätta mig och läsa inför provet på måndag,
men jag är för sårad, för ostabil,
för att koncentrera mig.

Jag har iaf träffat Veronika idag,
jag är tacksam,
jag är otroligt tacksam för mina vänner,
alla ni som försöker hjälpa, stötta och trösta.
Det betyder otroligt mycket för mig att jag vet att ni finns där.
Tack.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback