På förmiddagen idag så mötte jag som sagt upp Emma för frukostbuffe på Cafestring, efter gick vi runt i butiker och kikade, vi spånade på att kanske gå till frisören och begav oss först till beyond retro för inspiration..


Jag har länge pratat om att jag tycker att det är så snyggt att ha riktigt jävla brand-orange hår, kanske inte precis som denna men det var kul att få se hur färgen passade. Snyggingar el hur?

Det blev ingen tid hos frisören men vi hade det trevligt att kolla runt. Och vissa peruker passade till och med mitt jumbo huvud! Det ni. Jag hävdar att det är för att jag har tjockt hår medans maria sa att det omöjligt kunde va så tjock, så antagligen är jag bara tjockhuvuad.

Imorgon återgår jag till en vardag, jag ska gå upp kvart över fem imorgon bitti och kan redan nu säga att jag inte längtar. Jag jobbar måndag och tisdag på äldreboendet, sen hoppar nån annan in på mitt schema. senare i veckan ska jag också förhoppningsvis ha min första arbetsdag på h&m. Jag har förberett med stödstrumpor, för jag vill inte ha åderbrock av att ha stått för mycket, plus att det ska göra att man inte får lika ont i benen, och benvärk brukar jag ha efter arbetsdagarna på make up store.
det är konstigt, jag har alltid tyckt om jobbet på äldreboendet, men nu, när jag vet att mina dagar är räknade och att jag inte kommer att behöva jobba där flera dagar i månaden kan jag inte längta mer efter att få "slänga in handduken". Samtidigt som jag fortfarande inte kan förstå att jag om några dagar kommer att få nån typ av heltidsschema på ett ställe. Tänk. härligt. Och vad kul det ska bli att få lära sig alla dessa nya saker.

Innan man kan älska någon annan. Men hur är det ifall man älskar sig själv och någon annan, och den personen inte älskar tillbaka. Älskar den då inte sig själv, el bara inte mig?

Det ska tydligen finnas fina killar / män/ karlar där ute, trygga, stabila, vackra, snälla och allt sånt. Vart finnes dem?
Ge mig en adress el en ledtråd. Är det dom som är upptagna, och då inte otrogna. Är de upptagna för att de är skydundrans bra män, el är det bara för att de är upptagna som man tror att de är jätte bra?

Jag är ju än så länge väldigt ung, och har hela livet på mig. och  att jag ibland kan verka galen som skulle vilja träffa någon som jag vill skapa förhoppningar med och allt sånt. Tänk er, att vakna upp, inse att man är 35-40 och inte har någon att dela sina dagar med, att kroppen och framstjärten inte kan producera barn i 100år till. Att tiden börjar rinna ut. Förstå den ångesten liggandes i bakfickan var gång en man presenterar sig, "skulle han vara en bra fader, hur låter mitt förnamn tillsammans med hans efternamn, och vad skulle min familj tycka" Förstå den pressen.
Jag tror att man ju äldre man blir, desto mer sårad blir man av kärleken, inte för att kärleken kanske är starkare än den man kände när man var 15-25. Utan snarare för att man var gång man träffar någon ny, spännande man. Måste ge mer av sig själv, skynda på processen för att tiden rinner ut. Man kanske inte har 7år på sig att bara vara tillsammans, resa och allt sånt. Utan här måste de gå undan. Vilket jag då misstänker att man var gång ger mer av sig själv, och i slutändan känner sig ännu mera tom än innan dejtandet började.

Ja och nu fick jag ju inte mindre press på mig. Varför denna press? Jag är ju faktiskt bara 22 (Snart) och har väl förhoppningsvis gott om tid till att dejta, leta, älska, och planera familj. Hur fan kan jag redan nu vara stressad? Är det tänkt att livet ska vara så, el är det nått allvarligt fel på mig. Har jag kanske fått 25år kris?

Lägesrapport från Solna. Jobbet gick bra idag, men det var väldigt lite folk. Sen har jag knallat mig till mor och här fick jag lite middag. Nu är bara frågan, vad som händer ikväll?


Önskar er alla en helt underbar kväll.

När jag var liten så fotade vi (jag, Malin och Hannah) en hel del. Jag vill egentligen inte veta hur mycket pengar mamma och pappa lade ut per år för att framkalla bilder som vi hade tagit. Och hjälp vad seriös vi var, häftade upp vita lakan på väggen för att få en snygg bakgrund. Tillbringade timmar framför spegeln med "att fixa hår och smink", ambitiösa brudar, det var vi verkligen. Jag har hemma hos pappa i mitt flickrum bilder från olika "fotoshots" bland annat:

Syster Malin sittandes i "prinsses-rosa tyllklänning" med flätat hår med blommor, med kjolen liggandes över gräsmattan.

Hannahs lillasyster liggandes på en bänk bland en massa träd och ska "försöka" se mystisk ut.

Hannah sittandes på en gunga med en prästkrage i sin ena hand, med huvudet lutandes mot snöret och försöker se fundersam ut.

Jag sittandes på läggdan med finklänning, kavaj, på en filt med picknickkorgen, planen var nog att få det att se ut som en ellos reklam. Eller nått.

Jag sittandes i svarta jeans, svart mag-visar tröja och oknäppt skjorta och försöka se sexig ut.


Skrev jag också att dessa kort togs när jag och Hannah kanske var 9-11år, vem fan kan se sexig ut vid 11års ålder..

Nästa gång jag befinner mig hemma hos far ska jag försöka gå igenom desas kort och om jag hittar dom ska jag ta med dom, scanna i dom och lägga upp dom. Så ni får se!

Visst är det härligt att jag alltid måste vara så dramatisk.

jag vet inte hur jag känner längre.
Varken in eller ut.
Kanske känns det okej,
och det vore bra.
Kanske längtar jag,

Min dag kommer bestå av följande:

Tvätta, (eftersom jag inte vet när jag kan tvätta nästa gång)
Fika (med Snygg-Sara)
Födelsedagskalas (för Emma) Min fina,fina vän som blir 22år idag.
Kanske en fika till med Johanna.
Åka till sickla och hämta mina arbetskläder som ligger där.

Ja så är det väl än så länge.

• En fin härlig man som vill förgylla min höst tillsammans med mig.
• En lägenhet där jag kan må bra, och dåligt och njuta av mitt liv.
• En bärbar dator för fortsatt bloggning när jag befinner mig i min nya lägenhet.
• Färg för att måla om min nya lägenhet.
• Kastruller som matchar min nya stekpanna, skulle vara fint i min nya lägenhet.
• Att någon snäll själ betalade mitt tandläkar-kalas på 5000:-
• En cykel, gärna rosa. med korg.
• samt att mina nära och kära får fortsätta att må bra.

Såsom ni ser kräver vissa av dessa saker att jag först får lägenheten. Så vi tar det först tycker jag.

Så mina nära och kära, ni får gärna äta tårta med mig på min födelsedag nästa veckan utan presenter, men ifall ni ändå vill ge mig något är detta lite av de saker jag saknar i mitt liv just nu..

Nu har jag tackat ja till sunk-lägenheten, och nu är det bara att hoppas föreningen godkänner mig som hyresgäst.

Nu ska jag snart ta och bege mig in mot staden för att borra, borra, borra i mina tänder. Och sen ska jag träffa Sara.

Ha en fin dag i regnet kära läsare.

Inte så jävla illa iaf. Från att vara reserv 727 på karolinska, sjuksköterskeutbildning gick jag ner till 268. Från 350 på Ersta, ner till 150. För att bara söka på mina betyg som inte är toppen så känns det helt okej..

Inte för att börja plugga egentligen lockar, och jag vet inte heller om det är ssk jag vill bli. Ambulansen vore kanske intressant. Hur ska man egentligen kunna veta, jag skulle hellre läsa mindre utbildningar så att jag får en bredd, än att sätta mig tre år. Fast tre år bara springer väl förbi. Beroende på hur man tänker.
Jag har jobbat i 3½år, känns som längre, som om det var 100år sedan jag slutade skolan.
Jag har bott i stockholm i 2½ år, känns som 5 iaf.
Det är 3½år sedan jag och exet gjorde slut, känns som om jag var en annan person då. vilket jag också var.

Nu ska jag försöka sova, imorgon ska jag jaga lägenhets gubbar, och sen jobba, och på torsdag ska jag upp tidigt så jag måste somna snart, annars blir det så knäppt imorgon kväll.

Godnatt pussar!

När jag som bäst håller på med att lägga om alla mina inlägg för att kunna radera mina kategorier upptäcker jag detta inlägg, som jag inte ens hade publicerat, nu är det iaf ute, från början på maj.