Sommaren har hittills inte blivit vad den lovade att vara. Det är så mycket jag inte gjort och så mycket jag skulle vilja göra igen. Inte förän i mitten på Juni reagerade jag på det faktiskt var sommar och inte vår. Vilket i sin tur innebar att jag redan hade låtit mycket tid passerat. Att arbeta heltid gör att man  inte har mycket tid över för annat, och jag är ganska lat och har svårt för att faktiskt ta mig tid att göra saker när jag väl är ledig.
Jag trodde sommaren skulle vara full av värme och kärlek. Trodde att mina vänner skulle komma på besök, endast Karro har lyckas klämma in mig en halvdag.. Jag trodde jag skulle sitta vid pianot i Bispgården och bara njuta, men jag har fått hålla tillgodo med Solna och gitarren. vilket i sin tur ger mig andra saker på andra plan. Ändå har sommaren varit fantastiskt. Men all sin värme och kärlek i sig. Och alla dessa människor. Alla underbart vackra människor som gör mig lycklig i själen. Och i helgen får jag faktiskt besök hemifrån. Det blir nog trevligt.

Jag har planer på att komma hem på besök en helg. För jag saknar Verkligen Pappa och Pianot. Och Hannah......

Hur ska man kunna bestämma sig för en person när alla människor i min omgivning drar sitt strå till lasset. Alla får mig att bra på olika sätt. Men....


Förvirrad, lycklig, ledsen, fundersam..