I fredags var jag på dejt, med en kompis till en bekant.

Vi träffades på söder, drack lite vin, pratade och hade en trevlig kväll.

Och ibland händer det att man möter människor som man känner är en bra person.

Jag kan inte direkt säga att jag varit bortskämd med att möta såna män, inte i dejting aspekten iaf.

Men den här killen kändes bra, äkta, och snäll.

 

Jag hade en tanke om att jag skulle vilja träffa honom igen, i en miljö som var lugnare, så jag frågade ifall han ville äta middag med mig. Och eftersom han verkar vara en bra kille svarade han också ärligt och bra.

Han ville inte äta middag med mig, för att han inte trodde att det skulle leda någonstans.Men ändå, han svarade på en bra sätt. Och kanske det som förvånade mig mest, var att jag blev liten ledsen över det.

 

Men å andra sidan är det skönt att veta att jag kan ta åt mig, då jag själv tycker att jag numera känner lika mycket som en stenmur.

 

Men ingenting i livet är så surt att inte lite bra musik kan få dig att le!