Ibland, typ imorse, då är det hemskt att vara extra anställd. När mobilen ringer innan alarmet, och man ligger där yrvaken, utan en susning om vad klockan är, försöker snabbt hosta fram sig en ordentlig röst, och det värsta. Försöka att låta som om "jag hoppar jätte gärna upp ur sängen och springer till jobbet, det börjar ändå bli trist att ligga här" Tyvärr så är det väldigt sällan den känslan inbefinner sig, att sängen inte lockar. men ändå så slänger man ju på sig den där rösten, och så följer den med en under dagen. Jag vet också med mig att ifall jag säger nej, så vaknar jag typ två timmar senare utvilad, fast skamsen.

Igår natt ställded jag min väckarklocka på tio och räknade med att sova ut, hinna träna och börja jobba klockan två. Sen ringde de imorse (typ kvart i tio) och bad mig komma in från tolv. Så jag struntade i träningen idag. Men får väl ta i ännu hårdare imorgon, då ska jag även på ett nytt pass, ska ge mig på muskel som förmodligen kommer att kännas i var del av min kropp, och frågan är, ska man inte ge sig på boxen på lördag också, när man ändå håller på ?! Imorgon har jag och Maria bokat tvättstugan hela dagen, så jag tänkte städa min lägenhet, tvätta miljoners kläder och äta jävligt god mat.