....

En blick och ett leende från dig och jag är fast. Hjärnan börjar snart svämma över av alla män som springer omkring därinne. Vissa springer mer än andra, men ändå. Som vanligt på våren blir det trångt där.
Alla människor jag möter berör mig just nu, våren gör så emot mig.

Ibland blir jag förbannad på mig själv, varför inte vara lite mer modig ibland.
Vad är det värsta som skulle kunna hända?
Alla människor runt omkring mig tycker att jag är så framåt och själv blir jag mest bara arg på mig själv, synd att jag inte har så långa ben, för ibland behöver jag ta med fan en spark i arslet.

Fler vackra män än blickarna orka fånga. Vad gör man då?
Man vill ju inte missa nån.

Puss Bodil

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback