Ålderspanik.

2006 flyttade jag till Stockholm, det var också då som jag startade denna blogg! Tänkt det är 6 år sedan.
När jag flyttade hit hade jag ingen kamera, men det hade min kära mor, så det var också då jag började ta kort, på mig själv mest, jag gav mig till och med på ett par dagens outfit men det blev aldrig bra.
Men saken är den att mamma har samma dator nu som då, och på skrivbordet finns en mapp som heter Bodil, och i den fann jag dessa bilder. Och de ger mig åldersnoja! såg jag verkligen så här slät ut runt ögonen för sex år sedan, och hur kommer det sig att jag inte tänker på att jag förfaller för varje dag som går, borde jag inte ta bättre hand om min hy, eller iaf stolt visa upp den så länge det går.
När får man lov att börja använda anit age krämer, jag menar, efter vilken ålder hjälper dem faktiskt än att skada.




Ska det vara så här hela livet, ska jag vakna upp om fem år från nu och upptäcka att jag såg underbar ut idag men inte uppskattade eller visade upp det för tydligt som jag borde ha gjort.

Men får man också säga, herregud vad jag ser ung ut på dessa bilder.
Sen är det ju också en del viktskillnad, på den tiden, 2006 hade jag precis tappat 25 kilo,
numera försöker jag äta så nyttigt som jag bara kan och orkar, samt att gå på gymet 2 gånger i veckan.
Men att leva på dieter eller svälta mig själv, har aldrig varit jag. Mat är alldeles för gott.

Kanske kan man också säga att jag mognat, och ändra mina prioriteringar, för numera till skillad från 2006 kryllar mitt liv av vackra, fina, galna och underbara medmänniskor i form av familj, vänner, syskonbarn och arbetskollegor. Och det är så mycket roligare att spendera livet åt att skaffa minnen, än att skaffa ett sexpack.
Jag har en torktumlare och det duger så himla bra det med!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback