• Resa till Paris
• Leva i London
• hoppa bungy jump
• lära mitt ett språk
• köpa en bostadsrätt med mera, med mera.....

jag har en massa planer och planeringar över alla saker jag vill hinne se, uppleva och lära mig under livet.
listan ändras ständigt i takt med att jag som person ändras och eftersträvar annat eller får nya intressen.
    

För 2 år sedan, var min längsta resa, en resa på en vecka till turkiet 2006 med mitt ex och andra en veckor semestrar . och jag var inte helt nöjd med detta, inte så att jag var särskilt missnöjd heller. Men till saken hör, att efter jag startat som reseledare och spenderat två år utomland så är mina tankar om framtiden inte längre detsamma som innan. Jag vill resa! Jag vill se så mycket mer av världen innan jag ens kan börja fundera på om jag blivit "mättad"

Om någon hade sagt till mig för 3-4 år sedan att jag skulle besöka pyramiderna i egypten så många gånger som jag gjort, skulle jag aldrig trott dem. Innan jag tog klivet till att bli en så kallad typ "utlandssvensk" var jag väldigt hemkär, vilket jag fortfarande är. Jag betraktar Stockholm som min stad, mitt hem. Och även om jag inte är född där, är det första stället jag bott på och känt mig hemma. De senaste två åren har ett hotellrum i egypten, en liten lägenhet på karpathos, en lägenhet i Hurghada och nu ett liten lägenhet med havsutsikt på Kreta varit mitt hem.

men åter till min tanke: jag var tidigare rädd för att pressa mina gränser för att se vad jag vågar, och även om jag fortfarande i många fall är rädd, rädd för livet och för allt vad det innebär, ger det mig också så mycket glöd. Jag är stolt och känner ett privilegium över att jag får möjligheten att bo så lång tid, på samma ställe, i ett främmande land. Så pass länge att man hinner skaffa sig en uppfattning om hur människor bor, lever och älskar sitt liv. det är något alldeles extra.

Men jag har kommit så långt, jag har gett mig ut på en resa, tillsammans med människor som jag lär känna, lär mig att älska och lever mitt liv tillsammans med. Människor jag aldrig skulle mött i Stockholm.
Nu till vintern styr jag min kos till Thailand och Phuket och där ska jag återigen leva tillsammans med ett team på 12 personer, vi kommer älska varandra, och inte älska varandra, vi kommer ha skoj och var ledsna och det är underbart. Och även om allt detta är fantastiskt kommer Thailand också förmodligen till och bli min sista säsong som reseledare, sen är jag redo att prova på det vanliga livet. om det sedan blir i Stockholm, London, Paris eller någon annanstans i världen, återstår att se.

Men som sagt, livet är till för att levas, lika självklart som vänner är till för att älskas!


På mitt första äventyr som reseledare, detta var min första resa till kairo, och till pyramiderna.
Jag älskar fortfarande känslan som jag får, det spelar ingen roll hur många gånger jag varit där,
pyramiderna ger mig fortfarande en spännande känsla varje gång.
Att jag har haft möjligheten att besöka alla pyramiderna inifrån är så coolt, och Kairo, är verkligen en stad av egen klass, helt underbart rörigt, skitigt, billigt, skrikit och mer därtill.