när ingenting blir som det skulle, får man göra det bästa av det möjliga ändå.
Igår hade vi en flygförsening, detta resulterade i att jag gjorde ett 22 timmarspass och nästan föll i sömn på bussen påväg hem ifrån flygplatsen klockan halv sju imorse. Somnade lätt och vaknade inte fullt så lätt klockan 12 idag, på med uniformen och tillbaka till jobbet, kom innanför dörren nu för inte så länge sedan.

Detta kan ibland vara baksidan med mitt jobb, att man ibland blir tvungen att jobba väldigt långa pass, men å andra sidan kan jag aldrig riktigt sluta att förvånas över hur mycket man orkar, och hur mycket mer energi man har i kropp och själ, än vad man oftast från en början tror.

Just nu läser jag en dansk bok, om Tsunamien i Thailand, det är alltid en fördel att läsa på olika språk, då jag både znappar upp ett och annat nytt år, samt har lite mer att relatera till när jag kommer ner. Just nu längtar jag efter att komma hem och umgås med mina nära och kära, och sen kan jag inte vänta tills jag får sätta mina fötter i bangkok och phuket och påbörja vad som förmodligen blir min sista säsong som reseledare!

Nu ska jag ta och kila ner till restaurangen nedanför min lägenhet, hämta lite mat, fortsätta min läsning eller se en film, och sen ska jag bara sova, tills morgondagen kommer, och då ska jag jobba lite, sova lite till osv!

Puss