Hur kan det snöa i stockholm, även om det bara är en ynka snöflinga per kvadratmeter, vart är det efterlängtade våren? Solen? Och allt härligt däremellan.

Efter min flitiga morgon tog jag det betydligt lugnare under eftermiddagen, till sist fann jag mig själv sittandes på tåget in mot stan, mötte upp kombo för middag på kungshallarna. Det är konstigt att jag fortsätter att äta kycklingwoken där trots att jag vet att magen inte klarar det, trots att jag måste öka mina "mage-var-snäll-emot-mig-piller" doser för att klara det. Annars brukar jag sällan uppskatta saker som får mig att må dåligt. Men detta är nog tyvärr en icke-mage-vänlig last.

Efter 1½timmes pratstund med världens bästa vän så känner jag mig på lite bättre humör. Det är konstigt att så lite från någon kan göra så mycket. Tyvärr hinner vi väldigt sällan riktigt prata ut med varandra då det alltid är rökpaus på jobbet, strax innan jobbet eller strax innan läggdags som vi faktiskt pratar med varandra. Men det är alltid lika skönt att prata med henne. Och nu måste jag ta tag i att åka hem och hälsa på henne, för ack vad jag längtar efter henne!

Jag är förälskad, det är en underbar känsla.